Finns det en framtid för klinisk forskning i Sverige?

Sveriges medicinska forskning befinner sig på ett sluttande plan, konstaterar Cancerfonden i en rapport som publicerades i veckan. Hur kunde det bli så trots alla vackra ord? Och vad kan man göra åt saken?

Den medicinska forskningen i Sverige tillhörde under många år det absoluta toppskiktet i världen. Här fanns framstående biomedicinska grundforskare, skickliga kliniska forskare och en framgångsrik läkemedelsindustri. Tillsammans utgjorde de en stafett som förde till vetenskapliga framsteg, exportinkomster och bättre folkhälsa.

Den svenska grundforskningen är fortfarande stark, även om den globala konkurrensen hårdnat betydligt. Läkemedelsindustrin har förändrats genom fusioner och andra omstruktureringar, men står fortfarande för ett exportvärde på över 80 miljarder kronor per år. Men den kliniska forskningen har försvagats på ett oroväckande sätt.

Cancerfondens rapport visar att läkemedelsprövningarna i Sverige minskat med mer än hälften på femton år. Konsekvenserna är flera. Sverige blir mindre attraktivt för medicinsk forskning. Kunskapsnivån i svensk sjukvård sjunker. Sveriges patienter får vänta längre på nya effektiva behandlingar.

Hur kunde det gå så illa? En av orsakerna är förstås att den svenska läkemedelsindustrin delvis flyttat ut. Men det är inte hela förklaringen. Ordföranden i Cancerfondens forskningsnämnd, professor Klas Kärre, gör följande analys:

”En av bromsklossarna är sjukvårdens extrema produktionsfokus som gör att det inte sätts av tillräckligt med tid för forskning. Det leder i sin tur till att det blir karriärmässigt oattraktivt för läkare och andra yrkesgrupper att ägna sig åt forskning. Här finns en stor förbättringspotential. Sjukvårdens huvudmän (regionerna) borde lägga stor kraft på att flytta sitt fokus från vårdfabriker till kunskapsorganisationer. Om de misslyckas med detta är risken överhängande att vårdkvaliteten på sikt kommer att sjunka.”

Cancerfondens rapport finns i sin helhet på:https://www.cancerfonden.se/cancerfondsrapporten/forskning/svensk-forskning-pa-efterkalken

Universitetssjukhusen har utsatts för hårdhänta omstruktureringar. Regions- och landstingsledningarna har tvingat fram en fokusering på vårdproduktion och skurit bort tid och resurser för både forskning och utbildning. Värst är nog situationen i Stockholmsregionen. Vid Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) har fungerande forskningsstrukturer slagits sönder, vårdplatserna minskats och klinikerna ersatts av flödesprocesser som för tankarna till bilfabrikernas löpande band. Självklart blir det svårt att bedriva klinisk forskning under sådana omständigheter.

Systemet med dubbla huvudmän bidrar till problemen. Idag är regioner och landsting huvudmän för sjukvården medan staten är huvudman för forskning och utbildning. Miljarder i statliga medel går till regionerna för att det ska bedrivas forskning och utbildning på universitetssjukhusen, men regionerna prioriterar inte forskning och utbildning och staten styr inte över sjukhusens organisation. Det är inte konstigt att den kliniska forskningen försvagas.

Nu är det hög tid att regering och riksdag griper in och stoppar nedmonteringen av den kliniska forskningen. Regeringen bör tillsätta en kriskommission med uppgift att återupprätta universitetssjukhusen och vända trenden för klinisk forskning i Sverige. Universitetssjukvårdens uppdrag måste förtydligas så att forskning och utbildning får den plats och de resurser de behöver. Dagens dubbla huvudmannaskap måste bort, och staten måste ta sitt ansvar för den nationella resurs som universitetssjukhusen utgör.

Stefan Löfvén, Matilda Ernkrans, Lena Hallengren och Ibrahim Baylan, det är dags att ta krafttag för att rädda Sveriges kliniska forskning!

Göran K. Hansson

 

 

 

 

Nobelprisen går ut över världen

Så har vi äntligen fått berätta för världen vilka som förärats med årets Nobel- och Ekonomipris. På några sekunder har nyheten spridit sig som en löpeld över världen och ett dygn senare har det publicerats över 7 700 artiklar om fysikpriset, 7 500 artiklar om kemipriset och 8 900 artiklar om ekonomipriset. I de sociala medierna hann priserna bli omnämnda 29 000, 22 000 respektive 76 700 gånger innan dygnet var över. Med en potentiell räckvidd på webben på 14,1, 14,5 respektive 23,3 miljarder bara under det första dygnet kan vi känna oss ganska säkra på att vi nått ut genom de flesta nyhetssajter världen över.

Kommittéernas kompetenta och noggranna utredningsarbete är givetvis grunden för prisernas anseende. Hundratals nomineringar granskas kritiskt, och flera tiotal upptäckter utvärderas ingående, både vid Nobelkommitténs möten och i skriftliga rapporter från experter runtom i världen. Dialogen mellan kommittéerna och Akademiens klasser är en viktig kvalitetssäkring, och inga andra priser eller belöningar grundas på så gedigna underlag som Nobelprisen. Akademiens beslut accepteras därför som slutgiltiga ställningstaganden av det globala forskarsamhället.

Presentationen av Nobelprisen kräver förutom vetenskaplig expertis också en mängd andra kompetenser. Akademiens kommunikatörer har tillsammans med kommittéledamöter, skribenter, illustratörer, översättare och andra fackexperter producerat allt material som ska få omvärlden att förstå prisernas stora nytta för mänskligheten. Akademiens nobelmaterial går ut direkt både på vår egen webbsida kva.se och via nobelprize.org, och våra texter och illustrationer dyker sedan upp i lätt omarbetad form i media över hela världen.

Själva presskonferenserna kräver också noggranna förberedelser med både presentationsträning och kritisk granskning för att budskapet ska förmedlas på bästa sätt, och när de väl är igång är många av Akademiens ledamöter och hela kanslipersonalen engagerade för att under ett par timmar möta världspressens behov av intervjuer och information.

Det är alltid lika roligt att se det stora intresse för vetenskap som Nobel- och Ekonomiprisen skapar, och jag är stolt och glad att få presentera årets pristagare för världen tillsammans med ett så professionellt team. Tack alla som bidragit till årets succé!

Göran K. Hansson

Framstegens och upplysningens Nobelvecka

Nobelveckan är över. Det har varit en intensiv vecka med ett fyrverkeri av vetenskap, kultur och fredsarbete. Varje dag har nya insatser till mänsklighetens nytta tillkännagetts.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet var som vanligt först ut förra måndagen med Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Årets pris belönar upptäckter om hur våra celler känner av syrgashalten och anpassar sig till den. Det handlar om hur vi kan överleva i miljöer där de livsviktiga syremolekylerna är bristvaror, som på hög höjd, och om hur kroppen ställer in bildningen av blodkroppar och blodkärl efter syrenivån. Ett välförtjänt pris till tre forskare som jag beundrat och uppskattat i många år, Greg Semenza, Peter Ratcliffe och Bill Kaelin.

På tisdagen blev det Vetenskapsakademiens tur, och jag hade förmånen att få tillkännage årets Nobelpris i fysik. Det handlade om de verkligt stora frågorna: hur uppstod universum? Och vad består det av? är några av de frågor som James Peebles brottats med och gett oss ökad kunskap om. Den mörka materien och den mörka energin är svårutgrundliga resultat av hans arbete. Finns det andra planetsystem än vårt eget, var frågan som de två andra pristagarna Michel Mayor och Didier Queloz fann svaret på när de hittade en exoplanet, alltså en planet kring en annan sol. Nu är den uppenbara frågan om det finns liv på någon av alla de miljontals planeterna därute. Stora frågor som får tanken att svindla. Och som Ulf Danielsson sade på vår presskonferens: Nobelpristagarnas upptäckter har för alltid förändrat vår syn på världen.

Med onsdagens kemipris belönade Vetenskapsakademien praktiskt upptäckts- och utvecklingsarbete. Nobelpriset gick till dem som skapade det laddningsbara litiumjonbatteriet. Man fick perspektiv på den insatsen när Olof Ramström berättade att bara ett fåtal batterityper uppfunnits sedan Alessandro Volta byggde det första zinkbatteriet år 1800. Litiumjonbatteriets uppfinnare Stanley Whittingham, John Goodenough och Akira Yoshino skapade inte bara ett nytt, starkt och uppladdningsbart batteri, de gjorde med sin konstruktion ett viktigt bidrag till att rädda klimatet. Litiumjonbatterier sitter i våra elbilar och våra solceller och minskar därigenom användningen av fossila bränslen. Ett Nobelpris med tveklös nytta för mänskligheten.

På torsdagen tillkännagav Svenska Akademien två litteraturpris. Den intressanta polska författaren Olga Tokarczuk fick 2018 års pris, som lades på is ifjol på grund av skandalerna kring Svenska Akademien. 2019 års pristagare blev österrikaren Peter Handke, en uppmärksammad författare vars politiska engagemang i Balkankrigen väcker många frågor.

Det var lättare att glädja sig åt Nobels fredspris, som förstås tillkännagavs på fredagen. Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Ali har rivstartat en freds- och demokratiseringsprocess på Afrikas horn, och han är en mycket värdig pristagare.

Sviten av priser avslutades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som vi tillkännagav idag måndag. De tre pristagarna Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer har etablerat kontrollerade fältstudier som metod för att identifiera de mest verksamma insatserna för att avhjälpa den globala fattigdomen. När jag ringde upp Esther Duflo var hon mycket rörd och tagen. Vid vår presskonferens en stund senare berättade hon per telefon om betydelsen av att använda vetenskaplig metodik och inte förlita sig på missuppfattningar och fördomar när man planerar insatser bland jordens fattiga. Ett angeläget pris till forskning inom ett oerhört viktigt område, konstaterade ekonomipriskommitténs Jacob Svensson.

Sammantaget hyllar Nobelprisen den mänskliga civilisationens framsteg, inom vetenskap, kultur och politik. Göran Greider formulerade det väl i Dala-Demokraten:

”Nobelveckan … är en Upplysningstankens eller den mänskliga nyfikenhetens vecka.” (https://www.dalademokraten.se/artikel/goran-greider-den-svindlande-nobelveckan)

Och han fortsätter: ”I medierna uppmärksammas forskning och vetenskap annars knappast särskilt konsekvent eller systematiskt, såvida det inte gäller larm av det ena eller andra slaget.”

Han konstaterar att naturvetenskapen erbjuder en blick ut ur det vardagliga, också för lekmannen. Och han utnämner fysikpriset till sin favorit i år:

”Vackrast är denna svindelvecka likväl när fysikpriset går till upptäckter … som ligger så långt bortom vardagen att det gränsar till det magiska.” ”Bara den tanken: att det någonstans därute antagligen finns liv, likt eller olikt vårt eget, är på en och samma gång både högst sannolik och just svindlande.”

Javisst svindlar tanken när man får ta del av vetenskapens landvinningar. Och vilken förmån vi har som får berätta om detta!

Göran K. Hansson

 

 

Grattis, Greta!

När jag var i New York i slutet av förra veckan var en persons namn på allas läppar: Greta Thunberg. Hennes framträdanden i Battery Park, i FN och i amerikanska kongressen väckte enormt intresse, debatt och engagemang. Det är närmast otroligt att denna svenska tonåring lyckats mobilisera en hel världs ungdomar i en gigantisk klimatprotest.

Somliga är upprörda över den uppmärksamhet Greta Thunberg har fått, och en del angriper henne på ett illvilligt sätt. Jag kan inte förstå sådana reaktioner. Här har vi en 16-årig flicka som tagit klimatfrågan på allvar och lyckats föra upp den på världssamfundets dagordning. Det är en beundransvärd insats.

Det Greta säger är väldigt klokt. Hon ställer krav på världens beslutsfattare att vidta åtgärder, men hon utger sig inte för att sitta inne med svaren när det gäller klimatet. ”Jag vill inte att ni lyssnar på mig, utan att ni lyssnar på forskarna och tar verkliga åtgärder,” säger hon.

Idag tillkännagavs att Greta Thunberg blir en av mottagarna av årets Right Livelihood Award. Vetenskapsakademien ber att få gratulera!

Göran K. Hansson

 

Möte med Ungerns forskningsminister

Igår gästades Kungl. Vetenskapsakademien av Ungerns forsknings-, innovations- och teknologiminister Lászlo Palkovics, och vi hade ett öppenhjärtigt samtal. Minister Palkovics gjorde en genomgång av Ungerns forsknings- och utbildningspolitik och berättade om sin ambition att öka effektiviteten i ungersk forskning och innovation. Från Vetenskapsakademiens sida betonade vi vikten av att forskningen får vara fri från politisk styrning. Vi diskuterade bland annat situationen för Central European University i Budapest och för den ungerska vetenskapsakademien. Vid samtalet var vi eniga om betydelsen av europeiskt och internationellt samarbete inom forskning, och från Kungl. Vetenskapsakademiens sida betonade vi betydelsen av kvalitetskontroll vid fördelningen av europeiska forskningsmedel. En delegation från Kungl. Vetenskapsakademien kommer att besöka vår ungerska systerakademi senare i år.

Göran K. Hansson

Fr.v. Akademiledamöterna Arne Jarrick och Peter Pagin, vice preses Kerstin Sahlin, vetenskapliga sekreteraren Helene Sundström, jag själv, minister Lászlo Palkovics, ambassadör Adrien Müller, statssekreterare Zsigmond Perényi och konsul Péter Györi.

 

Från forskningslaboratoriet till folkhälsan

Laskerpriset är ett av världens mest prestigefulla medicinska priser. Varje år delas tre Laskerpriser ut: ett för grundforskning, ett för klinisk forskning, och ett för folkhälsoinsatser. Det är alltså ett brett spektrum av insatser, från laboratorieforskning till praktisk sjukvård och från behandling av sjukdomar till förebyggande insatser.

Jag hade förmånen att få vara med när årets Laskerpriser delades ut i New York. Grundforskningspriset gick till två pionjärer inom basal immunologi, Jacques Miller som upptäckte T-cellen och Max Cooper som identifierade B-cellen. Det kliniska priset belönade bröstcancermedicinen Herceptin och gick till två industribaserade läkemedelsforskare, Axel Ullrich och Michael Shepard, samt en sjukhusbaserad klinisk forskare, Dennis Slamon. Den sistnämnde belönades för övrigt nyligen med Sjöbergpriset för sina insatser mot bröstcancer.

Folkhälsopriset belönade Global Alliance for Vaccines and Immunization, Gavi, för dess insatser för att skydda barn i låginkomstländer från allvarliga infektioner. Organisationen startades efter initiativ från filantroperna Bill och Melinda Gates, tillsammans med WHO:s dåvarande chef, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Bruntland, som fanns med vid prisutdelningen, och Sydafrikas förre president Nelson Mandela, som blev Gavis förste ordförande.

När de belönade insatserna presenterades blev det tydligt att dessa till synes väsensskilda insatser alla handlar om vårt immunförsvar. Millers och Coopers grundforskning på försöksdjur lade grunden till vår förståelse av immunförsvaret. Forskarna som utvecklade Herceptin byggde på Millers, Coopers och andra immunologers upptäckter när de gjorde en antikropp som blockerar ett cancerframkallande protein, HER-2 (som för övrigt också upptäcktes av andra grundforskare). Herceptin räddar idag livet på tusentals kvinnor med bröstcancer.

De celler som Miller och Cooper upptäckte står också i centrum när man gör nya vacciner. Vaccinernas uppgift är ju att aktivera immunförsvaret till att göra antikroppar och T-celler som kan ta hand om sjukdomsframkallande bakterier och virus. ”Vaccines are a miracle”, sade Bill Gates, och det är förstås riktigt om man tänker på hur många människoliv som räddats av vacciner. Men dagens vacciner baseras på insikter om immunförsvaret. De är rationellt framtagna. Om de är mirakel så är de rationella mirakel, inte övernaturliga.

Gavi har initierat vaccinationsprogram som hittills vaccinerat 760 miljoner barn i 73 länder och räddat 13 miljoner liv. Man har lyckats pressa vaccinpriserna och kan, med stöd från Gates och Rockefellers stiftelser, WHO, UNICEF och Världsbanken, med vacciner förebygga allvarliga infektionssjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer, idag 60% av världens barn.

Friska barn ger oss en bättre värld. Familjer och samhällen slipper bördan av sjukdomar, och välstånd kan spira. Gavis nuvarande styrelseordförande, Nigerias f.d. finansminister Ngozi Okonjo-Iveala, konstaterade att varje dollar som investeras i vaccin ger 48 dollar i avkastning.

Årets Laskerpris är en slående illustration av grundforskningens nytta. Utan dess upptäckter stagnerar innovation och produktutveckling. Samtidigt visar årets Laskerpris hur flera olika samhällssektorer måste samarbeta om vi ska nå de riktigt stora framstegen. Inom medicinen behövs forskare inom både akademi och industri, vid sjukhussängen och i laboratoriet. Och det behövs insiktsfulla företagsledare, som de vid biotech-bolaget Genentech som gav grönt ljus för det osäkra bröstcancerprojektet. Slutligen behöver vi insiktsfulla filantroper och politiker, likt dem som startade vaccinalliansen Gavi.

Låt mig avsluta med ett citat från Mary Lasker, grundare av Laskerstiftelsen som delar ut priset: ”If you think research is expensive, try disease!”

Göran K. Hansson

Statsministern flaggar för ny forskningsproposition

Stefan Lövén flaggar för en ny forskningsproposition och kopplar forskningen till de stora utmaningarna i dagens samhälle. Det är en viktig signal om att han inser forskningens betydelse för Sveriges framtid.

I förra veckan läste statsminister Stefan Lövén upp regeringsförklaringen i riksdagen. Han beskrev att Sverige utvecklats till ett kunskapssamhälle och identifierade flera stora utmaningar landet står inför idag. Det handlade bland annat om den globala uppvärmningen, brister i skola och sjukvård, och behovet av innovationer och teknikutveckling.

Stefan Lövén nämnde industriklivet, som är ett statligt stöd till forskning, innovation och produktionsomställning för att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Han refererade också till samverkansprogrammen för att stärka samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor i arbetet att forska fram och utveckla lösningar inom hälsa och life science, klimatomställning, digital strukturomvandling, och kompetensförsörjning.

Statsministern berättade i sitt tal att regeringen påbörjar arbetet med en ny forskningsproposition. Det är en viktig nyhet. Staten har huvudansvaret för den fria forskningen, och forskningspropositionerna har en mycket stor betydelse för dess framtid. Det är helt nödvändigt att debatten om forskning får ett eget utrymme vid sidan av de likaledes viktiga utbildnings- och innovationsfrågorna.

Utan stark forskning kommer Sveriges innovationsförmåga att bromsa in, och vi tappar möjligheterna att bromsa klimatförändringarna. Stefan Lövén citerade Greta Thunberg som ”kräver att vi lyssnar på forskningen och vidtar åtgärder”. Det är en bra utgångspunkt även för en forskningsproposition.

Göran K. Hansson