Talmanus från Akademiens Högtidssammankomst 2017

På Akademiens högtidssammankomst den 31 mars sammanfattade jag akademiens verksamhet under året som gått. Nedan finns hela manuset från talet.

 

Eders Majestäter, Eders Excellens, Herr Statsråd, Ärade ledamöter, Ärade pristagare och gäster.

Ett turbulent år

Vårt moderna samhälle grundar sig på vetenskapens landvinningar. Med dem följer teknisk utveckling, välfärd och kunskap. Men förändringar i världspolitik och samhällsklimat har under senare tid etablerat halvsanningar och lögner som ”alternativa fakta”. Genom att berätta om vetenskapens framsteg motverkar vi denna trend, och vi gläder oss åt alla de framsteg som gjorts under året som gått.

Det mest internationellt mest uppmärksammade forskningsgenombrottet under 2016 var förmodligen upptäckten av gravitationsvågorna. Hundra år efter Albert Einsteins förutsägelse av sådana vågrörelser lyckades forskare vid LIGO-observatoriet i USA finna evidens för att de verkligen existerar. Vågrörelserna härrör från dramatiska händelser när två svarta hål smälte samman för över en miljard år sedan, och upptäckten bekräftade en viktig aspekt av Einsteins allmänna relativitetsteori, som är en grundbult i den moderna världsbilden.

En annan portalfigur i vetenskapen, Charles Darwin, inspirerades till sin utvecklingslära när han studerade finkfåglar på Galapagosöarna. Dessa öar är isolerade från varandra och har väldigt olika miljöer. Finkarna är också olika, och varje art har anpassats till förhållandena på sin ö. Sangeet Lamichhaney, Leif Andersson och deras kolleger i Uppsala har nu undersökt genomet hos de olika finkarterna på Galapagosöarna och identifierat gener som särskiljer arterna (Science 2016). Bland annat har tillgången på föda påverkat gener som styr hur näbben och andra kroppsdelar utvecklas. Vi börjar äntligen förstå vilka DNA-sekvenser som skapade de miljöer och arter som Darwin studerade.

I upplysningens tjänst befinner sig de nya solceller som utvecklas av forskare vid Linköpings universitet tillsammans med kollegor i Kina och USA. Man har nu lyckats konstruera solceller av olika organiska material, bland annat plast (Y Lin et al, Adv Mater 2016; J Liu et al, Nature Energy 2016). Här ser vi en av forskarna, Olle Inganäs, försöka fånga in solstrålarna i sin plastcell. De här nya solcellerna är smidiga, har hög effektivitet, och de lär bli billiga att producera. De nya materialen är dessutom betydligt mindre miljöbelastande än tidigare typer, och därför kan uppfinningarna få stor betydelse för elproduktionen i världen.

Inom den medicinska forskningen intresserar man sig mycket för bakteriefloran i magtarmkanalen. Fredrik Bäckhed och hans medarbetare vid Göteborgs universitet har funnit att dessa bakterier har stor betydelse för ämnesomsättningen (AE Livanos et al, Cell Metabolism 2016; JL Sonnenberg & F Bäckhed, Nature 2016). Bland annat kan förändringar i bakteriefloran påverka risken för diabetes.

Men hur kan alla dessa bakterier hållas på plats utan att tränga in i kroppen? George Birchenough och Gunnar C Hansson, också verksamma i Göteborg, upptäckte ett inbyggt skydd i tjocktarmens slemhinna (GM Birchenough et al, Science 2016). Här finns vaktpostceller, och när de träffar på bakteriekomponenter som börjat tränga in i slemhinnan utlöser de en kaskad av slem som stöter bort bakterierna innan sjukdom hinner uppstå. Forskarna har alltså hittat en ny försvarsmekanism mot bakterieinfektioner.

Även inom samhällsvetenskaperna har hälsofrågor rönt stort intresse. Man har tidigare sett starka statistiska samband mellan individers ekonomiska resurser och deras hälsa, även i länder som Sverige, där ett socialt skyddsnät och förebyggande medicinska åtgärder jämnar ut ojämlikheter i hälsa. Men genom att undersöka personer som plötsligt blivit rika på lotterivinster har David Cesarini och hans kolleger vid universitetet och Handelshögskolan i Stockholm visat att privatekonomin i sig inte leder till förbättringar i hälsoläget (D Cesarini et al, Quart J Economics 2016). De skillnader man ändå ser beror alltså på andra faktorer, kanske kulturella och utbildningsbaserade. Man blir kanske lyckligare av att vinna på Lotto, men man blir inte friskare.

 

Infrastruktur och innovation

Fjolårets stora händelse i Vetenskapssverige var invigningen av MAX IV-laboratoriet i Lund. Den här strålande anläggningen gör röntgenljus med en synkrotron, och är den kraftfullaste i sitt slag i världen. MAX IV utgör kulmen på 30 års forskning och utvecklingsarbete om

synkrotronljus och är en nationell forskningsresurs, där både offentliga och privata finansiärer bidragit med resurser. MAX IV invigdes med att två starka karlar baxade upp porten till strålkanonen, och nu kan den användas av en rad forskare från olika specialiteter. Tillämpningarna är många och ljuskällan är efterlängtad.

Regeringen lade fram sin nya forskningspolitiska proposition i slutet av 2016. Det blir stora anslag till innovation och produktutveckling via Vinnova, och Vetenskapsrådet ska punktsatsa på några områden som regeringen pekar ut som strategiskt viktiga. Universiteten får extrapoäng för samverkan med företag och myndigheter.

Det är förstås glädjande att regeringen ser forskningen som en stark kraft för att utveckla samhället. Men det är tråkigt att den fria grundforskningen får en njuggare tilldelning av medel. De innovationer som förändrar världen växer oftast fram ur den fria forskningen. De går inte att beställa, men de underlättas av korta beslutsvägar, insikt i innovationsprocessen, och möjligheter till stöd även för oplanerade, ”vilda” idéer. Och det behövs intresse och förmåga att fånga upp sådana idéer, både inom universitetssfären och näringslivet i Sverige. Här finns verkligen utrymme för förbättringar. Vetenskapsakademien väntar på dem, och vi hjälper gärna till att katalysera dem. Vi är optimister och vi tror på forskningens kraft.

 

Fri forskning får chansen

Men det är inte enkelt att driva nya djärva forskningsprojekt i Sverige idag. Karriärvägarna är oklara och projekten ofta underfinansierade. Wallenbergstiftelserna gör nu en storslagen satsning för att råda bot på de problemen. Med sina program Wallenberg Academy Fellows, Clinical Fellows, Clinical Scholars och matematikprogrammet ger man framstående och särskilt lovande forskare i Sverige möjlighet att satsa helhjärtat på fri, obunden forskning, och gärna med högriskprojekt.

Bland andra viktiga program för att stödja framstående forskare vill jag särskilt nämna Torsten Söderbergstiftelsens professurer, Tobiaspriset, Aktiestinsen Israelssons forskningsbidrag och Göran Gustafsson-prisen, som vi ska dela ut ikväll. Vetenskaps- akademien är en engagerad partner i de här programmen. Våra ledamöter väljer ut kandidater och pristagare, och vi erbjuder också mentorskap för de forskare som får stöd.

 

Skolan – nyckeln till den unga generationen

Sverige är inne i en generationsväxling. De stora årskullar som skaffade sig sin utbildning på 60- och 70-talen ska ersättas. Men vi riskerar att få brist på forskare, tekniker, naturvetare, ingenjörer, lärare, läkare och många andra yrkesgrupper. I nästa generation behöver fler upptäcka utbildningens möjligheter och vetenskapens tjusning.

Vi vill öppna dörren till vetenskapens fantastiska värld för dagens ungdom. Vi vet att vår Akademi inte kan nå alla, men vi gör punktinsatser som får spridningseffekter. Med Beijerstiftelsens lärarpris till Ingvar Lindqvists minne hedrar vi idag våra allra främsta lärare. Vid våra inspirationsdagar får Sveriges lärare möta landets ledande forskare och ta del av senaste nytt inom vetenskapen. Och i ett ferieskoleprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse erbjuder vi migrantungdomar att få komma in i naturvetenskapens spännande värld – och samtidigt få nya kontakter med det svenska samhället.

 

Vi belönar de stora vetenskapliga landvinningarna

Vetenskapsakademien delar ut världens mest ansedda vetenskapliga priser. Här ser vi fjolårets Nobelpristagare i fysik och kemi tillsammans med mottagarna av Riksbankens Ekonomipris. Här har vi mottagarna av Crafoordpriset, som ifjol delades ut i matematik och astronomi. Och här är fjolårets Aminoffpristagare. Nu tillkommer ett nytt stort pris, som H.M. Konungen kommer att dela ut om en stund.

I januari 2016 instiftade finansmannen Bengt Sjöberg en stiftelse för stöd till cancerforskning med ett kapital på 2 miljarder kronor. Vetenskapsakademien fick uppdraget att dela ut ett stort årligt pris till forskare som gett avgörande bidrag till cancerforskningen. VI gläder oss åt att det första Sjöbergpriset kommer att utdelas idag. Donatorn Bengt Sjöberg hade önskat få uppleva den första prisutdelningen, men han avled tyvärr den 17 januari 2017.

Vetenskapsakademien är tacksam för hans storslagna insats för cancerforskningen och vi är glada att Bengts hustru Jirapa Sjöberg och deras barn Michelle och Joachim är här ikväll.

 

Nya och gamla forskningsinstitut

Vetenskapsakademien har sedan länge ett starkt engagemang i de stora frågorna om global utveckling och uthållighet. Svante Arrhenius förutsåg den globala uppvärmningen redan för

100 år sedan, och Bert Bolin tog initiativ till internationellt samarbete för att hantera de globala miljöproblemen. Flera forskningsinstitut och enheter inom Vetenskapsakademien har genom åren arbetat med dessa frågor. Nu tillkommer två nya viktiga satsningar.

2015 etablerades Future Earth, som är ett stort internationellt program för att samordna forskning om global hållbarhet. Man arbetar med klimat, livsmedelsförsörjning, samhällsplanering och andra nyckelfrågor. Stockholm är en av de fem noderna i Future Earth, och har etablerats med Akademiens stöd.

Swedish Institute for Global Health Transformation, SIGHT, startades vid årsskiftet med bidrag från Bill & Melinda Gates stiftelse. Uppdraget är att stärka forsknings- och utbildningssamarbetet mellan svenska universitet inom området global hälsa, att stödja unga svenska forskare inom det området, och att tillföra evidensbaserad kunskap för policyarbetet om global hälsa. Vi önskar SIGHT och Future Earth lycka till i deras viktiga arbete!

Här ser ni hela buketten av forskningsinstitut vid Kungl. Vetenskapsakademien. Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi arbetar inom miljöområdet, liksom forskningsprogrammet Global Economic Dynamics and the Biosphere som stöds av Familjen Erling-Perssons stiftelse. Centrum för Vetenskapshistoria förvaltar det vetenskapliga kulturarvet, och Bergianska stiftelsen finansierar sedan över 200 år forskning inom botanik.

Institut Mittag-Leffler är ett av världens främsta centra för avancerade studier inom matematik. Gösta Mittag-Leffler skapade institutet 1916 i det här vackra huset i Djursholm, ritat av Ferdinand Boberg. 2016 hyllades Institut Mittag-Leffler vid sitt hundraårsjubileum av matematiker från hela världen.

 

 

Vi möts i Vetenskapsakademien

Avslutningsvis vill jag knyta an till vad Preses sade i sitt välkomstanförande och det jag själv berörde inledningsvis. Hur kan forskningen bäst bidra till mänsklighetens utveckling, frihet och välstånd, och hur ska vi förmedla vetenskapliga fakta om världens tillstånd till allmänheten? Två akademiledamöter som gick bort i vintras var lysande förebilder i det här arbetet.

Georg Klein var ledamot av vår Akademi i över 40 år. Invandrarynglingen som överlevt nazismens plågor i Ungern blev Sveriges ledande cancerforskare, en internationell portalfigur i tumörbiologin, och en inspirationskälla för flera generationer av svenska forskare. Med sitt författarskap bidrog han dessutom till att fördjupa det offentliga samtalet om tillvarons villkor och vetenskapens roll. Vilken lycka för vår forskning och vår kultur att Sveriges gränser inte var stängda när Georg Klein sökte sig hit! (1975)

Hans Rosling var epidemiologen som förenade ett brinnande engagemang för världens fattiga med ett lika stort engagemang för vetenskap och fakta. Han lyckades som ingen annan förmedla insikten att utbildning, teknik och demokrati förbättrat livet på jorden, och att vi har en skyldighet att hjälpa dem som ännu inte fått del av jordens välstånd. Hans Roslings livsgärning visar hur vetenskapens fakta, rätt presenterade, kan bryta igenom kunskapsresistensens mur och förändra världen.

Nu är det vår uppgift att föra arvet efter Georg Klein och Hans Rosling vidare. Jag vill tacka våra ledamöter och vår personal som alla gör hängivna insatser till vetenskapens gagn, och jag tackar våra samarbetspartners och sponsorer som gör det möjligt för oss att stödja vetenskapens utveckling inom ett brett fält.

Tack!

 

Göran K Hansson

 

Talmanus från Akademiens Högtidssammankomst 2017