En kväll med den nya gentekniken

Häromkvällen var jag och lyssnade på ett Pi-samtal. Det är samtal mellan kunniga personer om ett aktuellt område, och med möjligheter till frågor från publiken. Samtalen anordnas av Fri Tanke Förlag i samarbete med Vetenskapsakademien.

Den här gången behandlades den nya gentekniken, som har det besvärliga namnet CRISPR/Cas9 men ofta kallas för gensaxen. Med CRISPR/Cas9 kan man göra exakta förändringar i DNA-molekylen, alltså i generna som innehåller koden för livet. Det går ganska snabbt och lämnar inga spår som skulle kunna störa DNA:s funktion. Möjligheterna som öppnar sig är enorma!

Stefan Jansson, växtbiolog i Umeå, berättade för oss om hur gensaxen fungerar. Eftersom en av nyckelupptäckterna gjordes i Umeå har han följt utvecklingen på nära håll. Stefan samtalade med Anna Wedell som är läkare och klinisk genetiker vid Karolinska Institutet, och Amina Manzoor, DN:s vetenskapsredaktör. Amina berättade om förhoppningarna på gensaxen runtom i världen, men Anna poängterade att mycket utvecklingsarbete återstår innan man kan bota ärftliga sjukdomar genom att klippa och klistra i patienternas defekta gener. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen!

En höjdpunkt i samtalet kom när Stefan plockade fram en blomkruka med en kålplanta och berättade att han beskurit en DNA-sekvens i kålen med sin gensax! Både panelisterna och samtalsledaren Christer Sturmark fick smaka på kålbladen och tuggade glatt.

Lagstiftningen om genmodifiering togs också upp. Det är en sorglustig historia. I Europa har lagstiftningen lagt förbud mot all användning av genmodifierade växter, utan att ta hänsyn till om genförändringen ifråga innebär risker eller förbättringar. Som tur är skrevs lagarna innan CRISPR/Cas9 upptäcktes, och gensaxen täcks därför inte av dem.

Därför finns det en chans att gensaxen kan komma till användning även i europeisk växtförädling. Det vore verkligen angeläget – här finns fantastiska möjligheter att t ex förbättra avkastningen på grödor, minska konstgödslingen och försörja fler människor med mat. Det gäller alltså att förnuft och inte fördomar får styra när gensaxen så småningom kommer att behandlas i parlamenten!

Göran K. Hansson

En kväll med den nya gentekniken

Tre ledamöter invalda i the U.S. National Academy of Sciences

Idag vill jag gratulera tre av våra ledamöter, som blivit invalda i vår systerakademi the U.S. National Academy of Sciences.

I år är det två ledamöter av Kungl. Vetenskapsakademiens biologiska klass och en ledamot i klassen för humaniora och framstående förtjänst om vetenskap som fått detta erkännande.

Carl Folke är föreståndare för Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi inom Akademien och ledamot av vår biologiska klass. Han invaldes som utländsk ledamot i National Academy of Sciences samtidigt med Emmanuelle Charpentier, som är verksam vid Umeå universitet samt Max Planck-Institutet i Berlin, och nu utländsk ledamot av både den svenska och den amerikanska vetenskapsakademien. Michael Tomasello är amerikansk medborgare, nyinvald i amerikanska vetenskapsakademien, och utländsk ledamot av vår vetenskapsakademis klass för humaniora och framstående förtjänst om vetenskap. Han är verksam vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig och även vid Duke University i Durham, North Carolina, USA.

Att bli invald i den amerikanska vetenskapsakademien är ett erkännande av stora och betydelsefulla insatser inom vetenskapen, och vi gläder oss åt att ytterligare tre av våra ledamöter uppmärksammats på detta sätt.

Grattis, Calle, Emmanuelle och Michael!

Göran K. Hansson

Tre ledamöter invalda i the U.S. National Academy of Sciences

Vetenskapen mobiliserar

Nu mobiliserar vetenskapssamhället för en utveckling grundad på vetenskap och forskning, och mot faktaresistens och kunskapsförakt.

På Jordens dag (Earth Day) den 22 april marscherade människor i 600 städer världen över för att visa sitt stöd för vetenskap, forskning och en kunskapsbaserad utveckling. I Sverige deltog flera tusen i marscher och andra arrangemang i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå. Vetenskapsakademien var medarrangör för den svenska March for Science, och tillsammans med en rad andra organisationer lyckades vi bidra till att göra vetenskapsmarschen till en stor framgång.

Det var fantastiskt roligt att se tusentals människor i Sverige manifestera sitt stöd för vetenskapen den 22 april! Bara i Stockholm var vi 2500 som vandrade från Mariatorget till Medborgarplatsen, och sedan hörde kloka ord från en rad talare, bland dem Vetenskapsakademiens preses Christina Moberg.

March for Science baserades på ett initiativ bland forskare i USA och aktualiserades förstås av Trumpadministrationens åsikter om miljö, energi och andra nyckelfrågor. Den stora marschen i Washington kom att bli en kraftfull manifestation mot de ”alternativa fakta” som åberopas av när verkligheten inte stämmer med vissa amerikanska politikers agendor.

Men stöd för vetenskapen behövs inte bara i USA. Även i Europa och andra delar av världen finns det högljudda och inflytelserika grupper som vill ersätta vetenskap och forskning med tro och tyckande. I vårt land finns opinionsbildare och påtryckningsgrupper som bland annat försöker förhindra vaccinationsprogram, ifrågasätta fakta om globala miljöförändringar, jämställa homeopati med läkemedel, och införa undervisning om kreationism.

Det största hotet i Sverige kommer nog ändå inte från de rena vetenskapsförnekarna. Här är den stora risken att man visserligen godtar vetenskapens rön, men ignorerar dem. Vi behöver få ett större genomslag för faktabaserad kunskap i beslutsprocesserna, både inom den offentliga och den privata sektorn.

I politiken skulle man till exempel kunna göra som i Nederländerna, där vetenskapsakademien förser parlament och regering med vetenskapligt underlag inför viktiga beslut. I Sverige har statens offentliga utredningar SOU) i bästa fall kunnat fylla en liknande roll, men det finns ingen garanti för att vetenskapliga rön får genomslag i SOU, eftersom utredningarna tillsätts inom regeringskansliet. Det är enligt min uppfattning en bättre ordning att statsmakterna ber oberoende forskare om underlag och synpunkter. Vår Vetenskapsakademi är Sveriges främsta expertpanel inom vetenskapen och står gärna till tjänst!

Göran K. Hansson

Vetenskapen mobiliserar