En kväll med den nya gentekniken

Häromkvällen var jag och lyssnade på ett Pi-samtal. Det är samtal mellan kunniga personer om ett aktuellt område, och med möjligheter till frågor från publiken. Samtalen anordnas av Fri Tanke Förlag i samarbete med Vetenskapsakademien.

Den här gången behandlades den nya gentekniken, som har det besvärliga namnet CRISPR/Cas9 men ofta kallas för gensaxen. Med CRISPR/Cas9 kan man göra exakta förändringar i DNA-molekylen, alltså i generna som innehåller koden för livet. Det går ganska snabbt och lämnar inga spår som skulle kunna störa DNA:s funktion. Möjligheterna som öppnar sig är enorma!

Stefan Jansson, växtbiolog i Umeå, berättade för oss om hur gensaxen fungerar. Eftersom en av nyckelupptäckterna gjordes i Umeå har han följt utvecklingen på nära håll. Stefan samtalade med Anna Wedell som är läkare och klinisk genetiker vid Karolinska Institutet, och Amina Manzoor, DN:s vetenskapsredaktör. Amina berättade om förhoppningarna på gensaxen runtom i världen, men Anna poängterade att mycket utvecklingsarbete återstår innan man kan bota ärftliga sjukdomar genom att klippa och klistra i patienternas defekta gener. Det ska bli spännande att följa den utvecklingen!

En höjdpunkt i samtalet kom när Stefan plockade fram en blomkruka med en kålplanta och berättade att han beskurit en DNA-sekvens i kålen med sin gensax! Både panelisterna och samtalsledaren Christer Sturmark fick smaka på kålbladen och tuggade glatt.

Lagstiftningen om genmodifiering togs också upp. Det är en sorglustig historia. I Europa har lagstiftningen lagt förbud mot all användning av genmodifierade växter, utan att ta hänsyn till om genförändringen ifråga innebär risker eller förbättringar. Som tur är skrevs lagarna innan CRISPR/Cas9 upptäcktes, och gensaxen täcks därför inte av dem.

Därför finns det en chans att gensaxen kan komma till användning även i europeisk växtförädling. Det vore verkligen angeläget – här finns fantastiska möjligheter att t ex förbättra avkastningen på grödor, minska konstgödslingen och försörja fler människor med mat. Det gäller alltså att förnuft och inte fördomar får styra när gensaxen så småningom kommer att behandlas i parlamenten!

Göran K. Hansson

En kväll med den nya gentekniken