Till Almedalen, mot kunskapsresistensen!

Kloka beslut baseras på kunskap. Men tyvärr har faktaresistens, inskränkthet och ”alternativa fakta” brett ut sig under senare tid, även bland beslutsfattare och opinionsbildare på många håll i världen. För Vetenskapsakademien är det en viktig uppgift att sprida kunskap och motverka faktaresistens. Därför ordnar vi ett dialogseminarium under Almedalsveckan i juli, om vetenskap och fakta i politik och samhällsdebatt.

Vi gör arrangemanget tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet, och har gett det den talande underrubriken ”beslutsfattande i postsanningens tid”. Deltagare i seminariet blir forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, chefen för radions Ekoredaktion Olle Zachrison, ABBs chef för externa forskningssamarbeten Helena Malmqvist, riksdagsledamöterna Ulrika Carlsson (C) och Thomas Strand (S), Vetenskap & Allmänhets ordförande Åke Svensson, och inte minst Vetenskapsakademiens vice preses Dan Larhammar. Jag kommer att moderera seminariet tillsammans med Vetenskap & Allmänhets Cissi Askwall, och vi hoppas på en spännande debatt.

Man kan också besöka vårt vetenskapskafé tidigare samma dag och diskutera varför vi kan lita på vetenskapen, med akademiledamöterna Dan Larhammar och Kerstin Lidén.

Välkomna till Almedalen och våra evenemang!

Dialogseminarium i Almedalen: Vetenskap och fakta i politiken – beslutsfattande i post-sanningens tid

Vetenskapskafé i Almedalen: Varför ska man lita på vetenskapen?

Göran K. Hansson

Till Almedalen, mot kunskapsresistensen!

Symposium om livsforskningens landvinningar

Förra veckan var det dags för ”Molecular Frontiers Symposium”, en symposieserie som berättar för unga studenter och forskare om livsforskningens landvinningar. Den oförtröttlige Bengt Nordén, Chalmersforskare och akademiledamot, hade samlat en bukett av världens främsta molekylärbiologer som generöst delade med sig av sina nya rön.

Bland andra fick vi höra ”gensaxens” upptäckare, Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna, berätta om hur den upptäcktes, hur den fungerar, och vilka möjligheter som öppnar sig med gensaxen CRISPR/Cas. Det är stor debatt om gensaxen och den nya genteknologin i dessa dagar, med många engagerade experter och tyckare. Om man vill få veta hur upptäckarna själva ser på läget ska man komma till ”Molecular Frontiers Symposium” på Vetenskapsakademien!

En annan intressant föreläsare var Leroy Hood, nestor inom biotekniken och uppfinnare av tekniker för bland annat DNA-sekvensering och proteinanalys. Han konstaterade bland annat att akademi och industri har olika roller i innovationsprocessen. Akademiska forskare är bäst på konceptualisering och ”proof-of-concept”, medan industrin är bäst lämpad när det kommer till storskalighet och reproducerbarhet. Man kan alltså inte ersätta akademisk forskning med industriell eller tvärtom. Viktiga lärdomar i en tid när innovation står i centrum för intresset och jakten på statliga innovationspengar kommer att bli intensiv både från universitet och företag!

Göran K. Hansson

Symposium om livsforskningens landvinningar

Pristagarna mottog Crafoordpriset på Akademien

Vi har haft ett par spännande veckor på Vetenskapsakademien. Den 18 maj delades Crafoordpriset ut, och dagen innan hölls Crafoordsymposium på Akadmien. Årets pris handlar om polyartrit, alltså ledgångsreumatism, och pristagarna hyllades för upptäckten av immunsystemets broms, de regulatoriska T-cellerna.

Det var fascinerande att få höra Shimon Sakaguchi berätta om hur han jagade en celltyp som ingen trodde fanns. All världens immunologiska expertis förklarade för 25 år sedan att sådana celler inte existerade, men Sakaguchi trodde mer på sina egna data än på den rådande dogmen. När han upptäckte att celler med ett visst slags ytprotein, CD25, hade förmåga att bromsa immunologiska reaktioner, förstod han att det var ett genombrott.

Pristagare nummer två, Fred Ramsdell, hade lovat sig själv att aldrig arbeta med regulatoriska T-celler, eftersom de ju var så ifrågasatta. Men han kunde inte blunda för sina data när han hittade en gen, Foxp3, som var påslagen just i en T-cell med regulatoriska egenskaper. Och när mutationer i genen kunde kopplas till en ovanlig immunologisk sjukdom var bevisföringen säkrad. Den tredje pristagaren, Alexander Rudensky, benade sedan ut hela mekanismen, och klargjorde hur Foxp3-genen driver fram utvecklingen av regulatoriska T-celler och hur de sedan hämmar andra immunceller så att immunsvar och inflammation dämpas.

Nu står vägen öppen för utveckling av nya terapier på forskningens grund, och intresset är stort både inom reumatiska sjukdomar, MS, psoriasis och hjärtkärlsjukdomar. I alla dessa sjukdomstillstånd vill man dämpa inflammation, och man hoppas kunna åstadkomma det genom att förstärka de regulatoriska T-cellerna. Dessutom har cancerforskarna börjat titta på om man kan stänga av dessa celler, för att få kraftigare immunsvar mot cancerceller.

Historien om de regulatoriska T-cellerna lär oss att ifrågasätta dogmer, även inom vetenskapen. Sakaguchi gjorde det, och förändrade den medicinska vetenskapen.

Göran K. Hansson

Pristagarna mottog Crafoordpriset på Akademien