Nobeltider

Just nu sjuder det av aktivitet i Akademihuset i Frescati. Nobelprisarbetet går in i sin slutfas. Kommittéledamöterna är febrilt sysselsatta med att förbereda material inför besluten som tas i nästa vecka.

På förmiddagen tisdagen den 3 oktober sammanträder Akademien för att rösta om Nobelpriset i fysik. Nobelkommitténs ordförande brukar göra en fascinerande exposé över aktuella upptäckter, kandidater och prisområden; det blir en penetrerande analys av kommitténs förslag, och därefter omröstning. Så snart beslutet är taget går jag ut och ringer till pristagaren eller pristagarna. Det är alltid lika spännande att försöka nå dem, att bibringa dem beskedet om Nobelpriset, och inte minst, att övertyga dem om att det är sant, att jag är den jag utger mig för, och att samtalet inte är ett practical joke. Men framför allt är det ett fantastiskt privilegium att få ringa det magiska telefonsamtalet och gratulera den oftast överväldigade nya Nobelpristagaren. Det är roligt att få göra människor glada!

Efter telefonsamtalet, cirka klockan 11.45, är det dags för presskonferens. När vi kommer in i Vetenskapsakademiens vördnadsbjudande sessionssal möts vi av TV-kameror, strålkastare och journalister från alla världens hörn. Vi slår oss ner vid podiet, och det blir tyst i salen när jag läser tillkännagivandet om årets Nobelpris. Jag brukar läsa upp prismotiveringen på de fem språk Alfred Nobel själv talade, alltså svenska, engelska, tyska, franska och ryska. Det är inte bara ett försök till språklig ekvilibristik, utan framför allt ett sätt att visa Nobelprisets internationella karaktär.

Nobelkommitténs ordförande, professor Nils Mårtensson från Uppsala, ger några kommentarer om fysikpriset och det aktuella forskningsområdet, och sedan kommer en av kommitténs ledamöter att berätta om upptäckten och pristagaren/pristagarna. I fjol gjorde Thors Hans Hansson, teoretisk fysiker från Stockholms universitet, stor succé när han undervisade världen om topologi med hjälp av kanelbullar, bagels och pretzels. Årets presentation blir säkert också väldigt väl emottagen.

Efter tillkännagivandet följer intervjuer. När jag började i Nobelbranschen, för snart 20 år sedan, gick det att hålla en regelrätt presskonferens med 5–6 experter i en panel som svarade på frågor från den församlade pressen. Men idag vill varje journalist med självaktning ha en egen, exklusiv intervju med en Akademiföreträdare. Och vi försöker förstås ställa upp. Presskonferensen är ju till för journalisterna, och vi är glada över att de hjälper oss att föra ut informationen om de stora upptäckarna och deras Nobelpris till världen.

Tisdagens fysikprisbeslut följs på onsdagen den 4 oktober av kemi, med ett nytt akademisammanträde, nytt/nya telefonsamtal, och en ny presskonferens. Nu är det Sara Snogerup Linse, kemiprofessor i Lund och ordförande i Nobelkommittén för kemi, som sitter vid podiet tillsammans med mig och en av Nobelkommitténs experter. Laddningen i rummet och stundens spänning är densamma, och vi går snabbt ut över världen med dagens stora nyhet – Nobelpriset i kemi.

Sist ut är Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap, som tillkännages måndagen efter Nobelprisen. Arbetet med att utse pristagare är i mångt och mycket detsamma som för Nobelprisen, och detsamma gäller för telefonsamtal, presskonferenser och presentationsmaterial. I år liksom i fjol är Per Strömberg från Handelshögskolan i Stockholm ordförande i priskommittén och med vid presskonferensen den 9 oktober.

Så ser alltså några väldigt annorlunda arbetsdagar ut på Kungl. Vetenskapsakademien. Visst har vi en fantastisk uppgift – att berätta om vetenskapens landvinningar, att hedra de stora upptäckarna, och att inspirera människor över hela världen!

Göran K. Hansson

 

 

Nobeltider