Tillbaka i Almedalen

Vetenskapsakademien var på plats i Almedalen även i år. Vi var lite oroliga för att andra programpunkter skulle komma i skuggan av valrörelsen, men så var inte alls fallet. Almedalsveckan blev än en gång en fantastisk mötesplats för intresseorganisationer, myndigheter, politiker, företagare, opinionsbildare och allmänhet. Om det rosévinspimplande innegänget finns på plats är det såpass utspätt med alla oss andra att åtminstone jag inte såg av det. Däremot märktes förstås fotbolls-VM. Det blev stort jubel i hela Visby när Emil Forsberg slog in 1-0 för Sverige på tisdag kväll.

Vetenskapsakademien anordnade två seminarier under Almedalsveckan, båda i samarbete med föreningen Vetenskap & Allmänhet, och båda med anknytning till miljö- och hållbarhetsfrågor. Det ena seminariet frågade om vi kan lita på miljömärkningen, det andra om vattnen runt våra kuster.

Vi vill värna om miljön och handlar därför varor som märkts med olika miljömärkningsetiketter, som Svanen, Krav och MSC. Men vilar miljömärkningen på saklig, vetenskaplig grund? Ambitionerna är verkligen höga, man vill basera sina märkningar på vetenskaplig fakta, och man ger på det hela taget viktig och bra vägledning till konsumenterna. Men man har begränsad vetenskaplig kompetens inom märkningsföretagen, och det finns en del låsningar på grund av regelverk, bland annat EU:s specifikationer för ekologiskt jordbruk. Det har till exempel lett till att all genteknisk växtförädling straffas ut från miljömärkningen, trots att vi idag vet att genteknik i sig inte är farlig. Forskningen har visat att risken istället beror på vilka gener man modifierar med sin teknik, och det är alltså detta som bör granskas. Här finns utrymme för förbättringar.

Vårt andra seminarium handlade om våra kustvatten. Hur förändras de, och hur tar vi hand om de problem som dyker upp i samband med klimatförändringen? Forskningen är gedigen och kunskaperna goda, men de praktiska konsekvenserna är svåra att hantera. Läget är därför bekymmersamt. Samarbete mellan forskare och beslutsfattare är absolut nödvändigt för att rädda haven.

Almedalen erbjöd också flera tillfällen att diskutera forskningspolitik, innovationer och samhällsnytta. Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson redovisade en mycket positiv syn på forskningens betydelse vid Vetenskapsrådets seminarium i ämnet, och hon välkomnade forskarnas deltagande i samhällsdebatten. Centerpartiets forskningspolitiske talesperson Fredrik Christenson betonade också forskningens – och utbildningens – viktiga roll i samhällsutvecklingen.

Jag fick själv tillfälle att berätta om grundforskningens betydelse för innovationer, produktutveckling och samhällsnytta, och kunde visa på hur stora samhälleliga framsteg startat inom den akademiska grundforskningen. Två bra exempel är hur World Wide Web utvecklades vid fysikcentrat CERN i Genève, och hur forskningen om hjärnans signalsystem i Lund, Göteborg och Stockholm lett till framgångsrik behandling av en rad allvarliga sjukdomar.

I den efterföljande paneldiskussionen kunde vi alla enas om att grundforskningen måste värnas, att kvaliteten på den högre utbildningen måste höjas, och att samhällsnyttan måste ses i ett storskaligt och långsiktigt perspektiv, inte mätas år för år hos den enskilde forskaren. Vetenskaplig forskning är inte i första hand en fråga om akut problemlösning, den är en investering för framtiden.

Göran K Hansson

Tillbaka i Almedalen