Nobelveckans intellektuella höjdpunkt

Den 7 och 8 december utgjorde Nobelveckans intellektuella höjdpunkter. Då ägde Nobelföreläsningarna rum. Jag hade förmånen att avnjuta samtliga föreläsningar och känner mig fortfarande inspirerad av vad jag fått se och höra. Från medicinpristagarna Allisons och Honjos föreläsningar i Aula Medica minns jag särskilt Tasuku Honjos berättelse om sin livsresa och sin forskning, framförd med humor och ödmjukhet.

Buketten av Nobelföreläsningar i Aula Magna inleddes med en videohälsning från den frånvarande fysikpristagaren Arthur Ashkin. René-Jean Essiambre gav hans föreläsning, och därefter var det dags för Donna Strickland att inta scenen. Med smittande entusiasm och pregnant pedagogik fick hon oss att förstå fotonernas vandring i laserstrålens ljus. Sällan har avancerad fysik framställts så klargörande – och så medryckande.

Strickland delar Nobelpriset i fysik med Gérard Mourou, som en gång var hennes handledare, och han gav prov på sin outsinliga idérikedom i sin Nobelföreläsning om laserforskningens utveckling, igår, idag och imorgon.

George P. Smith och Gregory Winter berättade för oss om hur de utvecklat fag-display-tekniken, som bland annat kommit att bli  grunden för en rad viktiga läkemedel. De delade generöst med sig av äran till medarbetare och kolleger, i två föreläsningar kryddade med humor.

Frances Arnold höll en bländande Nobelföreläsning som förstås handlade om hur hon bemästrat evolutionens kraft för att skapa nya molekyler. Till en svit av vackra illustrationer berättade hon om sina idéer och hur hon förverkligat dem. Efter att ha börjat med enkla experiment har hon under senare år lyckats skapa nya enzymer med evolutionsbaserad teknik, enzymer som används för att tillverka biobränslen och utföra nyttiga kemiska reaktioner på miljöskonande sätt.

Frances Arnolds Nobelföreläsning var både intresseväckande, engagerande och lättförståelig, och jag hoppas att många kommer att ta del av den via internet, inte minst de som lider av beröringsskräck inför naturvetenskapen. Här är länken: https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/2018/arnold/lecture/

Låt mig er ge några citat:

” We have a universe to explore. And we have a spaceship for exploring that universe. It is called evolution.”

” The internet of living things has been crowdsourcing, problemsolving for 3 billion years. And if we can learn how to use this to our benefit, we can move into a much more sustainable future.”

Efter lunch äntrade årets Ekonomipristagare scenen. William Nordhaus föreläste om sin pionjärinsats när han förde in miljöfrågan i nationalekonomin. Han framtonade som en briljant nationalekonom med ett stort och genuint engagemang för vår miljö. För dem som vill veta mer om debatten kring Nordhaus analys rekommenderar jag Dagens Nyheters ledare idag (https://www.dn.se/ledare/mattias-svensson-ett-totalitart-samhalle-kan-aldrig-vara-losningen-pa-klimatkrisen/).

Paul Romer avslutade sviten av pristagarföreläsningar. Det blev en stark, engagerad och minnesvärd föreläsning om hur vetenskap, teknik och utbildning gör världen till en bättre plats. Han knöt samman nationalekonomi med naturvetenskap, utbildning och kultur när han visade hur den tekniska utvecklingen kommer mänskligheten till godo – om samhället är inriktat på medborgarnas välfärd. Romer använde, liksom tidigare Strickland, begreppet ”light poverty” för att förklara hur betydelsefullt elektriskt ljus och elnät är för människor. En bild från hans föreläsning kom att stanna på näthinnan. Den visar några unga pojkar i Conakry, Guinea en mörk kväll. De sitter och läser under en gatlykta. Deras bildningstörst fick dem att samlas på den enda plats där de hade tillgång till ljus under dygnets mörka timmar. Paul Romer visade oss betydelsen av upplysning – i ordets alla bemärkelser. Se hans föreläsning på https://www.nobelprize.org/prizes/economic-sciences/2018/romer/facts/

Göran K. Hansson

 

 

Nobelveckans intellektuella höjdpunkt