Frige Djalali omedelbart!

Ahmadreza Djalali sitter fortfarande fängslad under svåra omständigheter i Iran. Den stockholmsbaserade forskaren greps under ett besök i sitt forna hemland för 2 ½ år sedan, anklagades för spioneri och dömdes till döden i en rättegång som ifrågasatts av många bedömare. Trots internationella protester och vädjanden till den iranska regimen sitter Dr Djalali kvar i dödscellen, och nu sviktar hans hälsa.

124 Nobelpristagare skrev i förra månaden till Irans högste ledare, ayatollan Khamenei, och krävde att Dr Djalali skulle friges. Vi väntar fortfarande på svaret. Sir Richard Roberts (Nobelpris i medicin 1993) tog initiativ till brevet, och berättar mer om bakgrunden här:

https://concernedscientists.org/2019/01/swedish-physician-professor-in-very-bad-health-in-iranian-prison-124-nobel-laureates-call-for-his-release/

Kungl. Vetenskapsakademien delar Nobelpristagarnas uppfattning och kräver att Dr Djalali får tillbaka sin frihet. Nu är det bråttom!

Göran K. Hansson

 

Frige Djalali omedelbart!

Förintelsedagen

Idag är det Förintelsedagen. Vi minns alla de miljoner människor som mördades under den nazistiska terrorn. Judar, romer, homosexuella, handikappade, oliktänkande. På årsdagen av befrielsen av fångarna i Auschwitz hedrar vi de förföljdas minne.

Men Förintelsedagen är också en dag att rannsaka oss själva. Gör vi allt vi kan för att förhindra att människor diskrimineras på etnisk, religiös eller politisk grund? Det krävs mod och integritet för att stå emot när rasism och intolerans växer sig stark. Historien lär oss att medlöpare finns i alla grupper. Under 30- och 40-talen fanns nazister och nazisympatisörer bland präster, artister, ämbetsmän, företagare, journalister, politiker till både vänster och höger, och, förstås, bland så kallat vanligt folk.

Vetenskapens värld var ingalunda fredad från de bruna idéerna. Även här fanns nazister. Dessutom dök en del vetenskapliga rön upp i förvrängd och perverterad form i de nazistiska skrifterna. Man påstod att det fanns vetenskapligt stöd för deras påståenden. Så var naturligtvis inte fallet men alltför många trodde på lögnerna, särskilt när en del forskare lånade ut sig som propagandister.

Vad kan vi då lära av Förintelsens tidevarv? Att vi alltid måste vara beredda att stå upp för frihet, rättvisa och sanning. Att våga säga ifrån när grupper och individer pekas ut och förföljs. Att inte tillåta att fakta förvrängs till lögn och propaganda. Här har vetenskapen ett särskilt ansvar.

Främlingshatet har återigen börjat växa till sig och antisemitismen visar sig på nytt. Vi får inte tveka när det är dags att säga ifrån.

Göran K. Hansson

 

 

 

Förintelsedagen

Välkomna till vetenskapens 2019!

Jag tänkte att vi skulle börja 2019 med goda nyheter. Vad kan väl vara mer glädjande i dessa dagar än en positiv nyhet om klimatet? Framsteg inom växtbiologi och jordbruksforskning ingjuter en viss optimism inför framtiden.

Jordbruket tillhör de stora miljöbovarna, eftersom det släpper ut stora mängder växthusgaser. Samtidigt är förstås jordbrukets livsmedelsproduktion absolut nödvändigt för mänsklighetens överlevnad. Kan mänskligheten klara paradoxen att minska utsläppen och samtidigt försörja en växande befolkning med mat? Nya forskningsrön gör att vi kan se lite mer hoppfullt på framtiden – om bara den nya kunskapen följs av kloka beslut.

Den 13 december ifjol publicerade tidskriften Nature en noggrann analys av klimatpåverkan från olika slags jordbruk. Det rör sig om ett internationellt samarbetsprojekt med Stefan Wirsenius vid Chalmers Tekniska Högskola som en av författarna. Man fann att koldioxidutsläppen kan minskas rejält, för vissa växtslag 50-70%, om bönderna övergår från ekologiskt lantbruk till konventionell odling. Samtidigt ökar avkastningen. Nackdelen är de bekämpningsmedel som används vid konventionell odling, och för att minska användningen av dem behövs ny forskning, ny kunskap och nya insatser. Men för klimatet och växthuseffekten är den konventionella odlingen alltså att föredra.

Modern växtförädling kan också förbättra situationen. Redan för några år sedan tog forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet fram en ny typ av ris, som orsakar betydligt mindre utsläpp av växthusgasen metan (sumpgas) än konventionellt ris. Forskarna Chuangxin Sun, Anna Schnürer och deras medarbetare använde DNA-teknik för att öka stärkelseinnehållet och minska metanutsläppen i risodlingar. Även denna rapport publicerades i Nature, och tidskriften beskrev i en ledarartikel den genförädlade risplantan som ” A rice cultivar for a warming world” (Nature 30 juli 2015).

Om man använder ny kunskap kan man alltså både öka livsmedelsproduktionen och minska miljöbelastningen. Vetenskapens svar är tydliga. Nu är det upp till beslutsfattare, opinionsbildare och allmänhet att ta till sig fakta. Så länge det är förbjudet att använda modern växtförädling, till exempel DNA-teknik med ”gensaxen” Crispr-Cas, är det förstås omöjligt att klara ekvationen. Och så länge ordet ”ekologisk” har samma värdeladdning som ”fred” eller ”godhet” är det förstås svårt att acceptera fakta. Men vårt ansvar för planeten kräver att vi går över från tro till vetande.

Läs gärna två färska artiklar i Svenska Dagbladet om ni vill få mer fakta i denna viktiga fråga. Den  28 december förklarade Stefan Wirsenius hur ekologiskt jordbruk påverkar miljön, och den 29 december beskrev KVA-ledamöterna Stefan Jansson, Roland von Bothmer och Torbjörn Fagerström de krav som den nya kunskapen ställer på politiken.

Jag kan lova att det nya året kommer att bjuda på fler positiva  nyheter från vetenskapens värld. Det finns hopp!

Göran K Hansson

 

Välkomna till vetenskapens 2019!