Välkomna till vetenskapens 2019!

Jag tänkte att vi skulle börja 2019 med goda nyheter. Vad kan väl vara mer glädjande i dessa dagar än en positiv nyhet om klimatet? Framsteg inom växtbiologi och jordbruksforskning ingjuter en viss optimism inför framtiden.

Jordbruket tillhör de stora miljöbovarna, eftersom det släpper ut stora mängder växthusgaser. Samtidigt är förstås jordbrukets livsmedelsproduktion absolut nödvändigt för mänsklighetens överlevnad. Kan mänskligheten klara paradoxen att minska utsläppen och samtidigt försörja en växande befolkning med mat? Nya forskningsrön gör att vi kan se lite mer hoppfullt på framtiden – om bara den nya kunskapen följs av kloka beslut.

Den 13 december ifjol publicerade tidskriften Nature en noggrann analys av klimatpåverkan från olika slags jordbruk. Det rör sig om ett internationellt samarbetsprojekt med Stefan Wirsenius vid Chalmers Tekniska Högskola som en av författarna. Man fann att koldioxidutsläppen kan minskas rejält, för vissa växtslag 50-70%, om bönderna övergår från ekologiskt lantbruk till konventionell odling. Samtidigt ökar avkastningen. Nackdelen är de bekämpningsmedel som används vid konventionell odling, och för att minska användningen av dem behövs ny forskning, ny kunskap och nya insatser. Men för klimatet och växthuseffekten är den konventionella odlingen alltså att föredra.

Modern växtförädling kan också förbättra situationen. Redan för några år sedan tog forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet fram en ny typ av ris, som orsakar betydligt mindre utsläpp av växthusgasen metan (sumpgas) än konventionellt ris. Forskarna Chuangxin Sun, Anna Schnürer och deras medarbetare använde DNA-teknik för att öka stärkelseinnehållet och minska metanutsläppen i risodlingar. Även denna rapport publicerades i Nature, och tidskriften beskrev i en ledarartikel den genförädlade risplantan som ” A rice cultivar for a warming world” (Nature 30 juli 2015).

Om man använder ny kunskap kan man alltså både öka livsmedelsproduktionen och minska miljöbelastningen. Vetenskapens svar är tydliga. Nu är det upp till beslutsfattare, opinionsbildare och allmänhet att ta till sig fakta. Så länge det är förbjudet att använda modern växtförädling, till exempel DNA-teknik med ”gensaxen” Crispr-Cas, är det förstås omöjligt att klara ekvationen. Och så länge ordet ”ekologisk” har samma värdeladdning som ”fred” eller ”godhet” är det förstås svårt att acceptera fakta. Men vårt ansvar för planeten kräver att vi går över från tro till vetande.

Läs gärna två färska artiklar i Svenska Dagbladet om ni vill få mer fakta i denna viktiga fråga. Den  28 december förklarade Stefan Wirsenius hur ekologiskt jordbruk påverkar miljön, och den 29 december beskrev KVA-ledamöterna Stefan Jansson, Roland von Bothmer och Torbjörn Fagerström de krav som den nya kunskapen ställer på politiken.

Jag kan lova att det nya året kommer att bjuda på fler positiva  nyheter från vetenskapens värld. Det finns hopp!

Göran K Hansson

 

Välkomna till vetenskapens 2019!