Grattis, Greta!

När jag var i New York i slutet av förra veckan var en persons namn på allas läppar: Greta Thunberg. Hennes framträdanden i Battery Park, i FN och i amerikanska kongressen väckte enormt intresse, debatt och engagemang. Det är närmast otroligt att denna svenska tonåring lyckats mobilisera en hel världs ungdomar i en gigantisk klimatprotest.

Somliga är upprörda över den uppmärksamhet Greta Thunberg har fått, och en del angriper henne på ett illvilligt sätt. Jag kan inte förstå sådana reaktioner. Här har vi en 16-årig flicka som tagit klimatfrågan på allvar och lyckats föra upp den på världssamfundets dagordning. Det är en beundransvärd insats.

Det Greta säger är väldigt klokt. Hon ställer krav på världens beslutsfattare att vidta åtgärder, men hon utger sig inte för att sitta inne med svaren när det gäller klimatet. ”Jag vill inte att ni lyssnar på mig, utan att ni lyssnar på forskarna och tar verkliga åtgärder,” säger hon.

Idag tillkännagavs att Greta Thunberg blir en av mottagarna av årets Right Livelihood Award. Vetenskapsakademien ber att få gratulera!

Göran K. Hansson

 

Grattis, Greta!

Möte med Ungerns forskningsminister

Igår gästades Kungl. Vetenskapsakademien av Ungerns forsknings-, innovations- och teknologiminister Lászlo Palkovics, och vi hade ett öppenhjärtigt samtal. Minister Palkovics gjorde en genomgång av Ungerns forsknings- och utbildningspolitik och berättade om sin ambition att öka effektiviteten i ungersk forskning och innovation. Från Vetenskapsakademiens sida betonade vi vikten av att forskningen får vara fri från politisk styrning. Vi diskuterade bland annat situationen för Central European University i Budapest och för den ungerska vetenskapsakademien. Vid samtalet var vi eniga om betydelsen av europeiskt och internationellt samarbete inom forskning, och från Kungl. Vetenskapsakademiens sida betonade vi betydelsen av kvalitetskontroll vid fördelningen av europeiska forskningsmedel. En delegation från Kungl. Vetenskapsakademien kommer att besöka vår ungerska systerakademi senare i år.

Göran K. Hansson

på trappan bild tillhör ung amb.jpgFr.v. Akademiledamöterna Arne Jarrick och Peter Pagin, vice preses Kerstin Sahlin, vetenskapliga sekreteraren Helene Sundström, jag själv, minister Lászlo Palkovics, ambassadör Adrien Müller, statssekreterare Zsigmond Perényi och konsul Péter Györi.

 

Möte med Ungerns forskningsminister

Från forskningslaboratoriet till folkhälsan

Laskerpriset är ett av världens mest prestigefulla medicinska priser. Varje år delas tre Laskerpriser ut: ett för grundforskning, ett för klinisk forskning, och ett för folkhälsoinsatser. Det är alltså ett brett spektrum av insatser, från laboratorieforskning till praktisk sjukvård och från behandling av sjukdomar till förebyggande insatser.

Jag hade förmånen att få vara med när årets Laskerpriser delades ut i New York. Grundforskningspriset gick till två pionjärer inom basal immunologi, Jacques Miller som upptäckte T-cellen och Max Cooper som identifierade B-cellen. Det kliniska priset belönade bröstcancermedicinen Herceptin och gick till två industribaserade läkemedelsforskare, Axel Ullrich och Michael Shepard, samt en sjukhusbaserad klinisk forskare, Dennis Slamon. Den sistnämnde belönades för övrigt nyligen med Sjöbergpriset för sina insatser mot bröstcancer.

Folkhälsopriset belönade Global Alliance for Vaccines and Immunization, Gavi, för dess insatser för att skydda barn i låginkomstländer från allvarliga infektioner. Organisationen startades efter initiativ från filantroperna Bill och Melinda Gates, tillsammans med WHO:s dåvarande chef, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Bruntland, som fanns med vid prisutdelningen, och Sydafrikas förre president Nelson Mandela, som blev Gavis förste ordförande.

När de belönade insatserna presenterades blev det tydligt att dessa till synes väsensskilda insatser alla handlar om vårt immunförsvar. Millers och Coopers grundforskning på försöksdjur lade grunden till vår förståelse av immunförsvaret. Forskarna som utvecklade Herceptin byggde på Millers, Coopers och andra immunologers upptäckter när de gjorde en antikropp som blockerar ett cancerframkallande protein, HER-2 (som för övrigt också upptäcktes av andra grundforskare). Herceptin räddar idag livet på tusentals kvinnor med bröstcancer.

De celler som Miller och Cooper upptäckte står också i centrum när man gör nya vacciner. Vaccinernas uppgift är ju att aktivera immunförsvaret till att göra antikroppar och T-celler som kan ta hand om sjukdomsframkallande bakterier och virus. ”Vaccines are a miracle”, sade Bill Gates, och det är förstås riktigt om man tänker på hur många människoliv som räddats av vacciner. Men dagens vacciner baseras på insikter om immunförsvaret. De är rationellt framtagna. Om de är mirakel så är de rationella mirakel, inte övernaturliga.

Gavi har initierat vaccinationsprogram som hittills vaccinerat 760 miljoner barn i 73 länder och räddat 13 miljoner liv. Man har lyckats pressa vaccinpriserna och kan, med stöd från Gates och Rockefellers stiftelser, WHO, UNICEF och Världsbanken, med vacciner förebygga allvarliga infektionssjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer, idag 60% av världens barn.

Friska barn ger oss en bättre värld. Familjer och samhällen slipper bördan av sjukdomar, och välstånd kan spira. Gavis nuvarande styrelseordförande, Nigerias f.d. finansminister Ngozi Okonjo-Iveala, konstaterade att varje dollar som investeras i vaccin ger 48 dollar i avkastning.

Årets Laskerpris är en slående illustration av grundforskningens nytta. Utan dess upptäckter stagnerar innovation och produktutveckling. Samtidigt visar årets Laskerpris hur flera olika samhällssektorer måste samarbeta om vi ska nå de riktigt stora framstegen. Inom medicinen behövs forskare inom både akademi och industri, vid sjukhussängen och i laboratoriet. Och det behövs insiktsfulla företagsledare, som de vid biotech-bolaget Genentech som gav grönt ljus för det osäkra bröstcancerprojektet. Slutligen behöver vi insiktsfulla filantroper och politiker, likt dem som startade vaccinalliansen Gavi.

Låt mig avsluta med ett citat från Mary Lasker, grundare av Laskerstiftelsen som delar ut priset: ”If you think research is expensive, try disease!”

Göran K. Hansson

Från forskningslaboratoriet till folkhälsan

Statsministern flaggar för ny forskningsproposition

Stefan Lövén flaggar för en ny forskningsproposition och kopplar forskningen till de stora utmaningarna i dagens samhälle. Det är en viktig signal om att han inser forskningens betydelse för Sveriges framtid.

I förra veckan läste statsminister Stefan Lövén upp regeringsförklaringen i riksdagen. Han beskrev att Sverige utvecklats till ett kunskapssamhälle och identifierade flera stora utmaningar landet står inför idag. Det handlade bland annat om den globala uppvärmningen, brister i skola och sjukvård, och behovet av innovationer och teknikutveckling.

Stefan Lövén nämnde industriklivet, som är ett statligt stöd till forskning, innovation och produktionsomställning för att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Han refererade också till samverkansprogrammen för att stärka samarbetet mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor i arbetet att forska fram och utveckla lösningar inom hälsa och life science, klimatomställning, digital strukturomvandling, och kompetensförsörjning.

Statsministern berättade i sitt tal att regeringen påbörjar arbetet med en ny forskningsproposition. Det är en viktig nyhet. Staten har huvudansvaret för den fria forskningen, och forskningspropositionerna har en mycket stor betydelse för dess framtid. Det är helt nödvändigt att debatten om forskning får ett eget utrymme vid sidan av de likaledes viktiga utbildnings- och innovationsfrågorna.

Utan stark forskning kommer Sveriges innovationsförmåga att bromsa in, och vi tappar möjligheterna att bromsa klimatförändringarna. Stefan Lövén citerade Greta Thunberg som ”kräver att vi lyssnar på forskningen och vidtar åtgärder”. Det är en bra utgångspunkt även för en forskningsproposition.

Göran K. Hansson

 

Statsministern flaggar för ny forskningsproposition