Från forskningslaboratoriet till folkhälsan

Laskerpriset är ett av världens mest prestigefulla medicinska priser. Varje år delas tre Laskerpriser ut: ett för grundforskning, ett för klinisk forskning, och ett för folkhälsoinsatser. Det är alltså ett brett spektrum av insatser, från laboratorieforskning till praktisk sjukvård och från behandling av sjukdomar till förebyggande insatser.

Jag hade förmånen att få vara med när årets Laskerpriser delades ut i New York. Grundforskningspriset gick till två pionjärer inom basal immunologi, Jacques Miller som upptäckte T-cellen och Max Cooper som identifierade B-cellen. Det kliniska priset belönade bröstcancermedicinen Herceptin och gick till två industribaserade läkemedelsforskare, Axel Ullrich och Michael Shepard, samt en sjukhusbaserad klinisk forskare, Dennis Slamon. Den sistnämnde belönades för övrigt nyligen med Sjöbergpriset för sina insatser mot bröstcancer.

Folkhälsopriset belönade Global Alliance for Vaccines and Immunization, Gavi, för dess insatser för att skydda barn i låginkomstländer från allvarliga infektioner. Organisationen startades efter initiativ från filantroperna Bill och Melinda Gates, tillsammans med WHO:s dåvarande chef, Norges tidigare statsminister Gro Harlem Bruntland, som fanns med vid prisutdelningen, och Sydafrikas förre president Nelson Mandela, som blev Gavis förste ordförande.

När de belönade insatserna presenterades blev det tydligt att dessa till synes väsensskilda insatser alla handlar om vårt immunförsvar. Millers och Coopers grundforskning på försöksdjur lade grunden till vår förståelse av immunförsvaret. Forskarna som utvecklade Herceptin byggde på Millers, Coopers och andra immunologers upptäckter när de gjorde en antikropp som blockerar ett cancerframkallande protein, HER-2 (som för övrigt också upptäcktes av andra grundforskare). Herceptin räddar idag livet på tusentals kvinnor med bröstcancer.

De celler som Miller och Cooper upptäckte står också i centrum när man gör nya vacciner. Vaccinernas uppgift är ju att aktivera immunförsvaret till att göra antikroppar och T-celler som kan ta hand om sjukdomsframkallande bakterier och virus. ”Vaccines are a miracle”, sade Bill Gates, och det är förstås riktigt om man tänker på hur många människoliv som räddats av vacciner. Men dagens vacciner baseras på insikter om immunförsvaret. De är rationellt framtagna. Om de är mirakel så är de rationella mirakel, inte övernaturliga.

Gavi har initierat vaccinationsprogram som hittills vaccinerat 760 miljoner barn i 73 länder och räddat 13 miljoner liv. Man har lyckats pressa vaccinpriserna och kan, med stöd från Gates och Rockefellers stiftelser, WHO, UNICEF och Världsbanken, med vacciner förebygga allvarliga infektionssjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer, idag 60% av världens barn.

Friska barn ger oss en bättre värld. Familjer och samhällen slipper bördan av sjukdomar, och välstånd kan spira. Gavis nuvarande styrelseordförande, Nigerias f.d. finansminister Ngozi Okonjo-Iveala, konstaterade att varje dollar som investeras i vaccin ger 48 dollar i avkastning.

Årets Laskerpris är en slående illustration av grundforskningens nytta. Utan dess upptäckter stagnerar innovation och produktutveckling. Samtidigt visar årets Laskerpris hur flera olika samhällssektorer måste samarbeta om vi ska nå de riktigt stora framstegen. Inom medicinen behövs forskare inom både akademi och industri, vid sjukhussängen och i laboratoriet. Och det behövs insiktsfulla företagsledare, som de vid biotech-bolaget Genentech som gav grönt ljus för det osäkra bröstcancerprojektet. Slutligen behöver vi insiktsfulla filantroper och politiker, likt dem som startade vaccinalliansen Gavi.

Låt mig avsluta med ett citat från Mary Lasker, grundare av Laskerstiftelsen som delar ut priset: ”If you think research is expensive, try disease!”

Göran K. Hansson

Från forskningslaboratoriet till folkhälsan