En vecka för vetenskap och civilisation

2019 års Nobelvecka är över. Den blev en fin hyllning till den mänskliga civilisationens framsteg. Bland de vetenskapliga Nobelprisen hittar vi kosmologiska upptäckter som får tanken att svindla men också tillämpad forskning om litiumjonbatterier som gjort vår vardag bättre och gett oss verktyg att minska klimatpåverkan. Vi mötte upptäckarna av människokroppens syresensor, och vi fick hylla insatser för att förbättra situationen för världens fattiga.

Nobelveckans intellektuella höjdpunkt var förstås Nobelföreläsningarna den 7 och 8 december. Bland mycket som stannat i minnet finns fysikern James Peebles reflektioner över hur kunskap kommer till och forskningsfält utvecklas, liksom kemisten John Goodenoughs smittande skratt när han berättade om forskningens glädje i sin videoinspelade föreläsning. Abhijit Banerjees ekonomiprisföreläsning där han gjorde en kritisk granskning av sin egen vetenskapsgren, dess styrkor och svagheter, var också minnesvärd liksom mycket annat som sades inför en fullsatt Aula Magna på Stockholms universitet.

Ett unikt möte ägde rum den 6 december på Nobelmuseet. Då samtalade exoplaneternas upptäckare Michel Mayor och Didier Queloz via videolänk med astronauterna Jessica Meir och Luca Parmitano, som befann sig ombord på rymdstationen ISS i omloppsbana runt jorden. Det blev glada skämt men också allvarsord om vår sköra planet. Batterikemisten Stanley Whittingham deltog också i samtalet, och astronauterna berättade för honom hur avgörande litiumjonbatterierna som Whittingham utvecklat tillsammans med Goodenough och Akira Yoshino varit för den utrustning som rymdstationen är beroende av. Samtalet avslutades med att astronauterna seglade ut ur bild i viktlöst tillstånd!

A00A5074-3D5D-43C5-943A-E8AF5C45B9CF_1_105_cSamtal med rymden. T.v. Nobelpristagarna Didier Queloz, Michel Mayor och Stanley Whittingham, t.h. astronauten och akademiledamoten Christer Fuglesang, och på skärmen astronauten Jessica Meir med svensk flagga på rymdstationen ISS.

En annan intressant programpunkt var seminariet i Riksdagen som talman Andreas Norlén bjudit in till och som organiserades av Föreningen Riksdagsledamöter och Forskare, RIFO. Esther Duflo berättade engagerat om sin och medpristagarna Abhijit Banerjee och Michael Kremers forskning där man med hjälp av kontrollerade studier tar fram strategier för att mildra den globala fattigdomen. Hennes stora erfarenhet av att arbeta med policyfrågor och beslutsfattare kom väl till pass i riksdagen. Duflo delade podiet med Stanley Whittingham och Didier Queloz, och seminariet avslutades med en frågestund med riksdagsledamöterna Betty Malmberg (M) och Helene Hellmark Knutsson (S).

Det var en särskild glädje för mig att återse medicinpristagaren Gregg Semenza. Vi har arbetat inom närliggande forskningsområden, och när jag anordnade en vetenskaplig konferens i USA 1999 bjöd jag in honom att berätta om sina då helt nya, spännande upptäckter om hur syrehalten styr geners funktion. Nu återsågs vi den 10 december i Konserthuset när han mottagit sitt Nobelpris, tillsammans med medpristagarna Peter Ratcliffe och Bill Kaehlin. ”Who would have thought it would end like this?” blev den samfällda kommentaren.

Margareta och jag brukar alltid försöka titta på fredsprisutdelningen på TV innan vi åker till Konserthuset. Oslos rådhus var som vanligt blomsterprytt, och årets fredspristagare, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed gjorde sitt tal till en stark plädering för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Det lovar gott för framtiden i det krigssargade landet.

Till de civilisationens frukter som freden gynnar hör kultur likväl som vetenskap. Litteraturpristagaren Olga Tokarczuk var en charmerande bekantskap med sin smittande glädje och humor. Visst blev man sugen på att läsa hennes Jakobsböcker när man hörde henne tala i Stadshuset?

Om några veckor är det dags för Nobelkommittéerna att gå igenom nomineringshögarna inför 2020 års Nobelpris. Rutinerna för att granska och utvärdera kandidaterna till de vetenskapliga Nobelprisen är väl utarbetade. I dialog med andra experter inom de prisutdelande institutionerna får kommittéernas ordinarie och adjungerade ledamöter vässa sina argument och fördjupa sina analyser. Allt detta borgar för att vi år 2020 ska få ännu en serie fina priser till välförtjänta pristagare – till mänsklighetens största nytta.

Göran K. Hansson

En vecka för vetenskap och civilisation