De flesta epidemiologer sysslar inte med epidemier

Under den stora coronapandemin har efterfrågan på epidemiologer ökat kraftigt. Givetvis står statsepidemiologen Anders Tegnell i centrum för debatten, men journalister och andra rådfrågar regelbundet andra epidemiologer för att få kommentarer om hur man bör skydda sig mot virussmittan. 

Jag har noterat att åtskilliga av de epidemiologer som tillfrågas inte har sysslat med epidemier i sin forskning. De kan vara experter på till exempel magtarmsjukdomar eller gener som orsakar diabetes. Men de är epidemiologer och de seglar alltså inte under falsk flagg. 

Problemet är begreppet epidemiologi. Epidemiologisk forskning började en gång med att man försökte hitta källor till smittsamma sjukdomar. Ett berömt exempel är John Snows undersökning av koleran i 1850-talets London. Han kunde härleda smittan till en kontaminerad brunn i Soho. När man stängde brunnen (genom att helt enkelt ta bort handtaget) upphörde epidemin. 

Under 1900-talet utvecklades matematiska metoder som gjorde det möjligt att vaska fram viktig information ur stora datamängder. Epidemiologer började undersöka statistiska samband mellan riskfaktorer och en mängd olika sjukdomar, inte bara infektioner. Portalfigurer var statistikern Austin Bradford Hill och läkaren Richard Doll. De genomförde en av de första prospektiva studierna, British Doctors Study, som ledde fram till den då oerhört kontroversiella slutsatsen att rökning orsakar lungcancer. Hills och Dolls arbeten blev stilbildande för en hel generation av epidemiologer världen över.

Den molekylärbiologiska revolutionen öppnade nya forskningsfält för epidemiologin. Med hjälp av storskaliga genetiska undersökningar kunde man börja kartlägga statistiska samband mellan sjukdomar och olika varianter i DNA. Viktiga upptäckter har gjorts, bland annat vad gäller cancer, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar. 

Idag definieras epidemiologi på följande sätt i British Medical Journal:

”Epidemiology is the study of how often diseases occur in different groups of people and why.”

Wikipedia skriver:

”Epidemiologi är läran om sjukdomsförlopps demografi. Bland annat studeras epidemier och andra sjukdomar som är tillräckligt vanliga för att det ska vara möjligt att få ett statistiskt underlag. Därför handlar epidemiologi inte bara om smittsamma sjukdomar, utan också om till exempel diabetes, hjärtsjukdomar och högt blodtryck.”

Epidemiologin har alltså kommit ganska långt från undersökningen av kolera i 1800-talets London. Statsepidemiologen är en av de relativt få epidemiologer som sysslar med infektionssjukdomarnas epidemiologi. För den som vill veta mer om epidemier kan det vara intressant att rådfråga epidemiologer, till exempel om statistiska undersökningar. För information om smittsamma virus och deras bekämpning kan man konsultera virologer och mikrobiologer, immunologer och infektionsläkare.

Göran K. Hansson

De flesta epidemiologer sysslar inte med epidemier