Nyligen offentliggjordes vilka framstående personer som kommer att tilldelas årets Rolf Schockpriser. Det är sammanlagt fyra priser, vardera med en prissumma på 600 000 kr. Formuleringen ”framstående personer” snarare än i det här sammanhanget vanligare orden ”framstående forskare” har sin grund i det ovanliga upplägget av Rolf Schockpriserna. Det rör sig nämligen om två vetenskapliga (logik och filosofi respektive matematik) och två kulturella prisområden (musikaliska respektive visuella konster). Hur kommer denna blandning av vetenskap och kultur sig? Och vem var Rolf Schock?
Rolf Schock (1933–1986) föddes och tillbringade sina allra första år i Monaco på den franska Rivieran. Hans föräldrar kom från Tyskland där pappan Gustaf Adolf Schock (1897–1964) betraktades som en krigshjälte från Första världskriget. Han hade gjort sig en förmögenhet inom näringslivet i Tyskland, och det lär ha varit delar av denna rikedom som sedermera la grunden till de priser som nu är aktuella.
Gustaf Adolf Schock var ingen Hitler-vän och han vägrade bland annat att avskeda judar från sitt företag när regimen så krävde. Paradoxalt lär det ha varit en av Hitlers närmaste män‚ Herman Göring, som varnade Schock för en stundande Gestaporazzia i deras bostad när familjen var på besök i Tyskland. Hals över huvud lämnade familjen landet och tog sig via Portugal till USA. De bosatte sig i New York. Gustaf Adolf Schocks tyska tillgångar konfiskerades men kapital fanns också placerat på annat håll.
Rolf Schocks uppväxt i USA tycks inte ha varit särskilt harmonisk och relationen med föräldrarna var svår. Föräldrarnas krav och förväntningar kom att tynga hans liv. Mamman, Caroline Pauline (1902–?) hade alkoholproblem och pappan var självmordsbenägen. Brodern och föräldrarnas favoritson Gerald omkom i en motorcykelolycka.
I början av 1950 inledde Rolf Schock högre studier vid University of New Mexico i Albuquerque, och fick en examen som kombinerade geologi, psykologi och matematik. Via en tid i Berkeley kom han till UCLA för filosofi- och logikstudier, och med siktet inställt på att doktorera i ämnet, något som inte fullbordades. Måhända var det de oroliga hemförhållandena som gjorde att Schock hade utmaningar med det sociala livet och han blev något av en outsider som inte hade det lätt i den akademiska miljön. Han kom i kontakt med beatnikkulturen och Allen Ginsberg. Schock brukade travestera Descartes: ”I think, therefore I am, I think”.
En som träffade Schock under tiden i Kalifornien var den blivande filosofiprofessorn David Kaplan, så sent som 2022 mottagare av Rolf Schockpriset i logik och filosofi. Kaplan berättade:
”I remember vividly that when we first met, he told me that he had spent the previous summer surfing his way up through Central America to California. I was impressed! I was even more impressed by two facts: he wore a cape – not a long Batman style cape, but a shortie-style cape down to his hips, and he also rode a motorcycle, quite uncommon in those days. All this left me with the impression that he was a kind of hippie. But far from it. He was a sober and serious student, not intense, but not a part of the jokey, kidding around, graduate culture – though he wasn’t a bit unfriendly.”
Schock kom efter hand att uppfatta det amerikanska samhället som alltmer våldsinriktat och kommersiellt. Han flyttade 1960 till Sverige, ett land han besökt under flera somrar och i vilket han uppfattade folket som vänligt. I Stockholm fortsatte Schock sina studier i filosofi och logik. En av dem som där var doktorand i teoretisk filosofi samtidigt med
Schock var vår ledamot Dag Prawitz, som kom att tilldelas Schockpriset i logik och filosofi 2020. Han minns Schock från denna tid särskilt för hans stora aptit på filosofiska diskussioner:
”Rolf tog ständigt initiativ till diskussioner. Vi hade många och långa sådana. Rolf hade mycket bestämda åsikter som han drev med stor envishet. Jag kommer inte ihåg att han någonsin ändrade sina uppfattningar.”
Prawitz berättar också att Anders Wedberg, professorn i teoretisk filosofi i Stockholm under
denna tid, kände sig mycket plågad av Schocks långa inlägg på seminarierna. Wedberg
var överlag kritisk mot Schock, som dock fick en licentiatexamen i teoretisk filosofi. Han valde sedan att lägga fram sin avhandling Logics without Existence Assumptions i Uppsala, där han erhöll doktorsgraden 1968. Den professor som tog emot honom i lärdomsstaden var Stig Kanger, och han gav avhandlingen följande vitsord:
”Mitt helhetsintryck av avhandlingen är gott. De problem som Schock i första hand inriktar sig på och de resultat han uppnår har kanske inte så stor filosofisk eller logisk betydelse. Men logiker har intresserat sig för ämnet och Schocks bok är ett bidrag till diskussionen värt att uppmärksamma. Som akademisk avhandling är den, enligt min mening värd betyget ’Med Beröm Godkänd’. Jag anser också att den jämte Schocks tidigare skrifter bör kvalificera honom för en docentur i logik.”
Prawitz, som var fakultetsopponent vid disputationen, instämmer i att avhandlingen var ett kompetent verk, väl förtjänt av docentbetyget.
Trots många försök lyckades aldrig Schock få någon varaktig universitetsanställning. Sakkunnighetsutlåtanden vittnar om att hans arbeten inom logik inte mottogs särskilt väl, och han kände sig motarbetad, precis som han gjort vid University of California. Han gjorde tillfälliga inhopp på kurser vid de filosofiska institutionerna i Uppsala och Stockholm, och undervisade också i logik, begreppsteori och sexologi i studieförbundet TBV:s regi. Under matematikern Göran Borgs tid som rektor vid KTH fick han en sorts bas där. Ett försök att med hjälp av lönebidrag från Arbetsförmedlingen få anställning vid Matematiska institutionen misslyckades dock och ledde till att Schock anmälde KTH till Justitiekanslern för maktmissbruk, vilket lämnades utan åtgärd.
Rolf Schock hankade sig fram genom att hoppa in som gymnasielärare, han stod modell vid Konstfack, och arbetade som tidningsbud och sjukvårdsbiträde. Parallellt publicerade han både böcker och uppsatser i logik. Under 1980-talet började han ifrågasätta Einsteins relativitetsteori, till exempel i arbetet The inconsistency of the theory of relativity. Kritiken möttes, inte oväntat, av motstånd och han uppfattades nog som bristfällig i den grundläggande förståelsen av tidsproblem. Våra ledamöter Michael Benedicks och Svante Lindqvist minns från den här tiden hur inte ens några interna skriftserier vid KTH ville publicera hans arbete. Stor, kraftig och bullrig som Schock var kan det nog ha varit en utmaning att säga nej.
Med vetskap om de betydande priser som senare kom till tack vare en donation från Schock ter det sig i efterhand förvånande att han själv levde ett mycket spartanskt liv. Hans lilla lägenhet i Birkastan fylldes av egentillverkade möbler och han klädde sig mycket enkelt. Mer eller mindre året om kunde han på KTH ses iklädd T-shirt, mjukisbyxor, flip-flop-sandaler och basker. Han uppfattades av samtiden som en udda person, en bohem och särling.
I ett brev från 1982 med anledning av en konflikt kring en garageplats skrev han:
”Jag har inte alls råd med att hyra garage eftersom jag lever långt under existensmaximum på mest ost och majonäs mackor i en etta full av bilprylar, böcker, målningar, diabilder, skrivmaskiner, uppsatser, fotoapparater, penslar, färger, osv. att jag eller en pryl trillar ut fönstret varje gång som jag vänder mig. Jag tror det heter att vara ”levnadskonstnär” då det kräver så mycket talang och smidighet att laga goda mackor och inte trilla ur fönstret.”
Men på visioner och en öppenhet för nya ämnen, miljöer och människor var hans liv rikt. Vid sidan av vetenskapen hade han ett stort intresse för konst och musik (och för idrott) – vid ett tillfälle fick han möjlighet att ställa ut egna alster på ett galleri i Stockholm.
Rolf Schock omkom genom en olyckshändelse under sin bil i Berlin i december 1986, 53 år gammal, när han höll på att byta en fjädring. För många kom testamentet som en överraskning – få hade känt till hans förmögenhet. Huvuddelen av kapitalet, arvet efter fadern, hade varit bundet i tillgångar i utlandet. I testamentet framgick att han donerade pengar till en stiftelse i sitt namn, vars ändamål skulle vara att belöna insatser inom vitt skilda ämnen. Ämnen som stått honom nära under livet och som inkluderade både vetenskap och kultur.
Vetenskapsakademien delar ut Rolf Schockpriserna i matematik respektive logik och filosofi. I år går matematikpriset till Lai-Sang Young, New York University ”för långvariga och djupa bidrag till teorin för icke likformigt hyperboliska dynamiska system”. Priset i logik och filosofi går till Hans Kamp, Universität Stuttgart och Irene Heim, MIT, Cambridge ”för (inbördes oberoende) upptäckt av idén till, och tidiga utveckling av, dynamisk semantik för naturliga språk”.
Musikaliska akademien utser pristagare inom området musikaliska konster och det priset ska gå till en instrumentalist, sångare, tonsättare eller annan som genom sin verksamhet inom eller för någon av de musikaliska konstarterna, bedöms ha främjat dessa eller en del av dem på ett betydelsefullt sätt. Konstakademien ansvarar för priset inom visuella konster, där mottagaren ska vara en bildkonstnär eller arkitekt.
Priserna delas ut vid en ceremoni på Konstakademien i november.
Hans Ellegren
Ständige sekreterarens blogg 